Snart cellgift igen!

Tiden går fort och snart ska jag ha ny cellgiftsbehandling igen! Idag jobbar min sambo fast det är söndag. Endast för att kunna vara med på min behandling på onsdag.  Trodde vi skulle kunna få hjälp ifrån Försäkringskassan. Men då hade jag behövt att antingen vara nästan död, eller det hade fått lov att finnas en liten strimma hopp, men inte mer!! Är inte det sjukt!!!??

Och därför får han jobba in en dag när det är helg, så den täcker behandlingsdagen.......

Även om det har gått relativt bra denna gången i motsvarande till den första behandlingen. Så är jag livrädd och kommer att så vara inför varje behandling. den sitter så hårt fast i huvudet....

Jag har hunnit fylla 55 år och det var den bästa födelsedagen jag haft på länge trots omständigheterna :)))))

Jag har hunnit att vara en blixtvisit i Skåne hos mina föräldrar. Och där hann vi fira lite med......

Nu står jag inför provtagningen imorgon och hoppas att dom ska vara bra. För även om jag inte vill på onsdag, så bara längtar jag till skiten ska vara över. Och då MÅSTE proverna vara bra, så det inte blir framskjutet.

Jag är grymt trött. Ögonen är nästan ihopklistrade hela dagarna. Men det ska visst vara "normalt".

Kan också vara att mitt blodvärde är dåligt, men hoppas inte....Halva dagen orkar jag med...men sen är jag helt slut och ligger platt i soffan!

I mitten av oktober ska vi till Siljan och bo på hotell över en natt, det ska bli jätteroligt! Vi har upptäckt att dom små målen, hur små dom än är. Är guld värda! Vi behöver det, och det förgyller allt! För att orka med helt enkelt.....Vi var på marknad i Kopparberg i lördags, och bara det är underbart trevligt! Jag går saktare än en snigel, för jag orkar inte snabbare helt enkelt. Men det gick bra! Solen sken och vi shoppade lite :)))

Återkommer med rapport om hur onsdagen varit! Egentligen är den dagen inte värst utan den tredje...dvs lördag i nästa vecka.....Håll tummarna för mig är ni snälla att allt går bra och att jag slipper bli dålig!

Tack för att NI finns ALLA! Stor kram ifrån ett vackert men kallt Värmland. Yvonne.