Hemska cellgift!

Fy och tvi vilken jobbig helg! Sååå sjuk jag varit! Och än har jag inte kommit tillbaka! Örk!!

Alla ben i hela kroppen har värkt sönder, känns det som. Det har suttit en kniv i alla leder och vridit om.
Och igår kväll när jag skulle sova, så "brann" det i mina fötter!! Fy vilken vedervärdig känsla!

I lördags när jag var som sämst. Då hörde inte min sambo vad jag sa. Då var jag borta av smärta. Och det kändes som en upplevelse att vara här men inte här ändå. Jag brydde mig inte. Kunde lika gärna farit iväg, så ont hade jag!!!

Jag sitter här i min säng. Utan mitt ena bröst och snart utan hår. Och är en förfärlig syn säkert! Och undrar hur fasiken jag ska orka ta mig igenom det här.....

På nattduksbordet står det nyponsoppa och bubbelvatten. Det och glass har jag klarat av. Och ett par korvbröd i går kväll.

Jag tycker väldigt synd om mig själv.Och är så kraftlös som jag aldrig någonsin varit! Det värker fortfarande överallt. Men jag ska försöka "lära mig gå" idag igen. Det känns som om all gått i sönder i kroppen.

Till och med tandborsten känns hemsk! Usch och tvi och ve!

Skulle varit och provat ut bröstprotes idag.....men det fanns inte på kartan. Så jag fick en ny tid på tisdag i nästa vecka.

Och naturligtvis har jag serom i mitt "icke" bröst. Men jag är inte förmögen att göra något åt det just nu....

Ska försöka gå till frisyrmakaren (det heter så) imorgon. Då är min sambo med. Av med håret bara!

Det känns som tagel och kliar! Inte alls bekvämt att ha kvar. Och av ska det ju ändå!

En eloge igen till min käre sambo. Det kan inte vara lätt att stå bredvid. Han har masserat och masserat hela helgen. Så hans händer är väl snart utslitna!

Måste ta mig ut på trappan idag. Det ser ut att vara jättevackert väder. Solen lyser.

Gnällfia, det är jag det!!

Stor kram. Yvonne.