Innan sista eländet!

Vi har snö här idag! Och det vackert som ett vykort!

Jag var ute på stan igår. Skulle spola Mr piccline för sista gången på vårdcentralen. Och efter jag gjort det så tog jag mig en promenad. Det var jättejobbigt, men jätteroligt! Att få se människor och andas luft!

Jag är ju inte ute i affärer och liknande. Med risk för att bli sjuk, så är jag hemma förutom när jag är på sjukhuset. Blir jag sjuk så är det hopplöst att komma på fötter igen. Och jag riskerar att bli inlagd.

Så jag var en sväng ute i friska luften i alla fall! Och på vårdcentralen beundrade dom min peruk, för jag vet inte vilken gång i ordningen. Och det är roligt. Den är verkligen fin, och verklighetstrogen.

Hemma är jag utan peruk. Eftersom cellgiftet och medicinerna för svampen ger mig utslag i hela huvudet.

Inte så vackert precis! Kliar som tusan!

Jag har varit jättesjuk denna gången. Inte förrän nu sista veckan som jag kommit igen lite. Och nu är det dags igen på onsdag! Sista gången! Men jag har det dock framför mig. Försöker att tänka på tiden efter. Även om jag vet att jag ska igenom helvetet igen.....

Jag är som en kalv på grönbete. När sista eländet är igenom och klart, så vill jag så mycket! Men jag orkar inte. Så kroppen ska få vila mycket. Jag ska åka ner till Skåne och fira jul med mina föräldrar. Och sen ska jag hem och vila vila.....Förhoppningsvis får jag min rehabilitering. Och däremellan ska jag promenera och försöka få upp konditionen. Kroppen är totalt utsliten. Och jag har just tappat en stortånagel. En av biverkningarna på cellgiftet.

Mycket har hänt under denna resan. Och jag har fått ett par uppenbarelser utav vad som varit meningen. En sak som jag redan börjat jobba med är min föreläsning. Den SKA jag ha! Jag ska ut i landet och berätta om min cancerresa. Och informera om både gott och ont. Den saken är klar.

Jag ska som jag kanske sagt innan börja jobba lite smått när jag orkar. Vet inte om det blir i februari eller i mars. det återstår att se. Men om jag får gissa så någon gång i februari. Hänger på min rehabilitering.

Och det blir ett par timmar till att börja med. En mix av vårdcentralen och hemsjukvården kommer det nog att bli. Kommer säkert att vara jättetrött i början. Och så ska jag bli medlem i Vikväktarna! Varje kilo som skiten orsakat mig ska bort!!!

Och sen mina vänner återstår min mediala verksamhet såklart. Mitt mediala har under denna tiden blivit skarpare än någonsin. Så det ska bli roligt att får köra igång igen. I väldigt lugn takt. Men dock.

Och jag ska inte jobba mycket i vården. Jag ska definitivt trappa ner nu när jag har "chansen".

Nu ska jag vara väldigt rädd om mig. Och istället jobba mer medialt när jag kommer igång igen.

Till sommaren ska vi resa, min sambo och jag! Vi har ju som bekant inte haft någon semester i år, och det är vi värda. Inte minst min sambo som står och har stått stadigt sidan om mig hela tiden. Han är guld värd!
Ingen dålig start vi fick. Och han har sprungit benen av sig för min skull, plus masserat min sjuka trötta kropp. Så snart är väl hans händer utslitna! Inte en gång har han klagat! Med ett leende på läpparna och alltid på gott humör har han servat mig med allt möjligt! En stor eloge till honom!

Men först gäller onsdag! Då ska giftet in en sista gång i kroppen. Och picclinen dras ut ur min arm! Skönt!
Då ska jag bada i vårt stora bubbelbad  när jag mår bra igen!!! Slippa tänka på att jag har en slang i armen...YES!!!!

Innan giftet på onsdag ska jag tömma mitt bröst, eller icke bröst igen!! För sjunde gången.....

Och efter sex veckor ska jag till min onkolog och stämma av med henne. Därefter är det inget mer förrän till sommaren. Om inte icke bröstet fortsätter fylla på sig. Då får jag ju gå och tömma såklart.

I veckan hade vi gäster! Det var urkul! Jag är socialt utsvulten!!! Så jag babblade säkert hela tiden och var så himla nöjd med dagen :))))))))

Håll tummarna är ni snälla för min sista behandling!

Stor kram till ER alla! Yvonne.